När Myndigheter bryter mot Barns rättigheter

Allt som oftast hör vi om dessa olika typer och former av maktmissbruk. Speciellt ifrån socialtjänstens lokaler. Ett stående problem är brist på kommunikation, inkompetens och inte fullföljda BBIC utredningar. Har följt en liten svårt sjuk flicka, en diabetes tös på 3 1/2 år. Vi kan kalla flickan för Emma. Mest för jag tänker på att flickan har en integritet. Emma bodde hos sina föräldrar och blev placerad hos sin mormor och morfar i Februari 2017 i år efter en överenskommelsen med flickans föräldrar. Socialtjänsten i Herrljunga har det övergripliga ansvaret i vad som komma skall. De SOL placerar flickan där. Mormor och morfar får ordning på flickans diabetes någorlunda och får jämna nivåer. Efter alla konstens regler och man provar både pump, pennor. Det som visar sig vara bäst för flickan är pennor att ge insulin med. Då hon med pumpen får återkommande infektioner.

När flickan bott 6 månader hos mormor och morfar kommer det en dom från Jönköpingsförvaltningsrätt där man beskriver att Flickan skall omhändertagas enligt LVU. Helt utan substans , inga förklaringar. Man tar inte heller hänsyn till flickans förbättring med sin diabetes hos mormor och man gör inte heller en utredning gällande placering där. Utan här går socialtjänsten över huvudet på morföräldrar och föräldrarna  trots att när man omhändertager barn skall man enligt socialtjänsten och enligt vår lagbok helst placera barnet i sin närhet, alltså det biologiska nätverket. Men trots att hon redan är Sol placerad där gör man ingen utredning utan går bakom ryggen på de upp med ärendet till förvaltningsrätten. Där använder man sig av en gammal utredning på föräldrarna som är upp till ett år gammal. Man baserar och lägger ett LVU på en utredning som är 1 år gammal.

Socialtjänsten väljer att blunda för flickans svårigheter med sjukdomen och vad som påverkar plötsliga sockerfall. Den första tilltänkta familjen boendes i Götene backar undan när mormor berättar för de om hur sjukdomen är, men också för man tycker att tillvägagångs sättet är utan substans. Alla i familjens närhet undrar varför man överhuvudtaget skall utsatta flickan för dessa påfrestningar när hon har en sådan god anknytning med mormor och morfar. Samt att flickans moder känner sig trygg med placeringen hos sin mamma. Ett beslut som gjorts de i mellan. Familjen gör en överklaga, man IVO anmäler och polisanmäler detta beslut.

Trots detta gör man denna flytt. Tisdagen den 27/7 då skall flickan tillsammans med sin moster infinna sig på Borås sjukhus där överflytten till hennes nya familj skall ske p.g.a av hennes diabetes skall man alltså ligga inne på sjukhus när överlämningen sker. Här vill man inte från socialtjänsten att föräldrar ,eller morföräldrar skall infinna sig överhuvudtaget. Utan socialtjänsten ber mostern skall hämta flickan först hos mormor och sen köra henne till sjukhuset där den nya familjen skall ligga inne med henne. De säger också rakt ut till föräldrarna att mormor inte är välkommen dit, då har de haft en SOL placering där som de själva varit med på i över ett halvår. Nu vill man inte att mormor skall vara med och antagligen enligt de sabotera en flytt genom att hon förklarar exakt hur det är att sköta emmas Diabetes , vilket är bevakning dygnet runt. Detta är något som socialtjänsten inte diskuterar om.

När flytten närmar sig blir moster magsjuk och kan alltså inte köra Emma till Borås lasarett. Och det ser ut som att de kan köpa sig ett dygn till med sitt barn och barnbarn. Hela tiden står familjen i chock och undrar hur man kan göra så här. Mitt i sorg då man också både mister och begraver Emmas lillebror som dör i barnens mammas mage av en moderkakslossning. Här finns inga skrupler från socialtjänsten, inte från förvaltningsdomstolen. Utan helt utan empati skall flickan placeras bara 7 dagar efter hennes lillebror begravts. Det slutar med att mormor och morfar får lämna flickan på en lekplats bakom sjukhuset , där och då får de bara lämna sitt barnbarn och gå ifrån henne.

Flickan ligger inne på sjukhuset tillsammans med sin nya fostermamma. Pappan i familjen är inte med utan dyker först upp dagen efter vid lunchtid för att familjen skall åka hem till de boendet där flickan nu skall bo. Det hade lovat mamman att all överlämning skall ske på ett bra sätt för flickan reagerar och blir sämre av nya intryck, av att hon blir ledsen. Man lovades möte familjerna i mellan. Och det man erbjuder från socialtjänsten är då 19/7 eller 21,22/7 märk väl då att deras lille pojk och Emmas lillebror begravdes 20/7, och detta visste socialsekreterarna om. Helt respektlöst bryr man sig inte om varken mamma,pappa, emmas, mormor och morfars sorg utan här skall man också gå in och slita sönder en familj ännu mera än nödvändigt. Pga detta blev det inget möte , familjerna får inte träffas. Och inte heller får den nya familjen någon förklaring att det skall vara en begravning så de har chans att justera tiderna till lite mer humant.

Hela tiden undrar man hur man hur det får fungera på detta vis. Flickan har ett nätverk runt henne som älskar henne och som sköter om henne. Flickan har under sina 6 månader hos mormor och morfar blivit succesivt bara bättre i sin sjukdom men vägen dit var annat en enkel. Men de kan och klarade vända flickans mående. Vilket också bekräftas av barnläkaren.

VARFÖR SOCIALTJÄNSTEN I HERRLJUNGA?

Väljer ni bort nära anknytningar till detta lilla barn. Ett barn som är älskat och omskött på ett kärleksfullt sätt. När ni dessutom själva Sol placerat henne där under ett halvår med föräldrars goda samverkan till placeringen där flickan är trygg även med sin sjukdom

Varför görs ingen utredning för att fosterhems placera henne hos mormor och morfar där det då fungerar

Hur kan man luta sig i en förvaltningsdomstol mot ett beslut om LVU som är baserat på en ett års gammal utredning och ingen ny utredning om hur Sol placeringen fungerat. Och inte väga in vad flickans diabetes läkare säger.

Hur kan man utsätta ett barn som är så svårt diabetes sjuk för dessa påfrestningar som det ger i samband med först bli av med sin lillebror och sedan slitas från sina biologiska band.

Sedan finns en stor fråga kring varför man inte utreder sina placeringshem och föräldrarna där ordentligt. Emmas mamma ifrågasätter idag socialtjänsten när man utredde familjen och de svarar flyktigt på frågan om att man har gjort en bedömning att flickan skall vara hos de. Men att man nu skall göra en djupare utredning för att se om familjen skall vara stadvarig boendet för Emma. Nu är det ju så att familjen har ett barn boende hos sig sedan tidigare så man hade ju hoppats på att de är ordentligt utredda. Enligt kriterierna för att vara fosterhem är ju att man inte har ekonomiska problem, inga drog eller alkohol problem, inte förekommer i belastnings register. Nu förefaller det ju också så att pappan i familjen förekommer i belastnings register både för fortkörning och misshandel, både 2011,2013 och 2015

Vart någonstans ser man till flickans bästa?

Det finns någonting att förhålla sig till även om det inte finns lag stadgat men barnkonventionen är ganska så enkla regler som alla barn borde bli behandlade efter. Det handlar om att se till barns trygghet,säkerhet, omsorg och att barnet i den mån det går skall kunna vara med sina biologiska familjemedlemmar. Flickan har alla dessa anknytningar. Sol placeringen har fungerat väl och flickan har bott in sig hos mormor och morfar. Barnets bästa lyfts inte ut i sammanhanget.  Tänk om man kunde agerat så här för de barn som verkligen behöver detta LVU och inte slita upp ett svårt sjukt barn från sin totala trygghet där hon har all omsorg samt den stora kärlek ett barn bara kan få.

Socialtjänsten bryter här med mot barnkonventionens riktlinjer , barnperspektivet och barns bästa i fokus. Då man arbetar helt mot en familj som älskar sitt barn och barnbarn och där det inte egentligen finns hållpunkt för ett LVU. Det förekommer maktmissbruk inom våra egna myndigheter , de som påstår sig skall se till barns bästa blir istället barns värsta

För mig är det kriminellt