Stefan Löfven tar en paus från Bamseläsandet

Inte ett ord från Stefan Löfven om sommaren i Sverige med alla Våldtäkter ,sexuella trakasserier

 

Stefan-Löfven

I den mån det är möjligt för en statsminister har Stefan Löfven semester.

När Aftonbladet träffar honom på stammiskrogen Hubertus i centrala Stockholm summerar han sommaren 2016.

Det är den näst sista dagen i juli men känslan – när uppmärksammade massattacker i Europa avlöst varandra – är att sommaren har pågått längre än vad kalendern ger sken av.

Stefan Löfven säger att han reagerat med bedrövelse varje gång ett nytt dåd skakat omvärlden och skadat det öppna samhället.

– Dåden har haft olika bakgrund men om man tar terroristhandlingar så syftar de till att få ett slutet samhälle. Därför måste vi slå hårt mot den här typen av brott och göra allt vi kan för att se till att skydda oss, säger han.

Bara några kvarter från uteplatsen vi sitter på gick Taimour Abdulwahab, mitt i julruschen 2010, in på Bryggargatan och sprängde sig själv till döds.

– Det var inte långt härifrån som en smällde sig i luften. Det var bara han själv som strök med som tur var. Vi kan aldrig garantera att det inte händer igen men vi måste göra allt för att det inte ska hända, säger Löfven.
”Ett samhälle utan hopp är inte starkt”

Stefan Löfven knäpper med fingrarna för att illustrera att det inte går att ta sig an problemet med en snabblösning.

Han lyfter fram regeringens nationella strategi mot terrorism, ökade resurser till Polismyndigheten och utredningen om brottsbekämpande myndigheter ska kunna använda sig av hemlig dataavläsning.

– Men det handlar också om att bygga ett samhälle där folk känner: ”Jag har en framtid här. Jag får utbildning och anstränger jag mig så får jag arbete”. Då blir man mindre lockad att närma sig den här typen av krafter som terrorister eller andra extremister, säger han.

Han fortsätter:

– Ett samhälle som inte känner hopp och framtidstro är naturligtvis inte ett starkt samhälle.

På andra sidan Atlanten rustas det för presidentval i USA och opinionsmätningarna indikerar en rysare i november när det avgörs mellan republikanernas Donald Trump och demokraternas Hillary Clinton.
Vill se Clinton som president

Stefan Löfven, som hyllat relationen med USA under Obamas styre, följer valrörelsen noga.

Hur tror du Sverige påverkas om Trump vinner?

– Jag tror dessvärre att det blir annorlunda och inte till det bättre. Sverige ska alltid anstränga sig för att ha bra relationer med länder runt om i världen oavsett vem som sitter vid makten. Men man ser väldigt tydligt när man tittar på konventen att det ena bygger på rädsla och splittring. Hat vill jag nästan påstå, eller åtminstone antipati. Det andra bygger mer på framtidstro, säger han.

Det råder ingen tvekan om vem han hoppas går segrande ur valet.

– Jag vill ju att Hillary Clinton ska bli president. Det är inget snack om det, säger han.

Även om Stefan Löfven inte kan vara helt frånkopplad från omvärldens händelser har han försökt koppla av så gott det går under semestern.

För att bäst lyckas med det ser han till att tillbringa mycket tid i sommarstugan utanför Örnsköldsvik där han umgås med familj och vänner.

– Jag har läst lite barnböcker och en hel del Bamse med familjens barnbarn. Jag tycker att det är så enormt fina stunder att få sitta med en eller ett par små i knät och läsa. Det är också viktigt för barn att få in en läsvana. Det tror jag man har stor nytta av, säger han.
Avslöjar kärleksknepen

Sommarkvällarna i sällskap med hustrun Ulla Löfven kan vara magiska, säger han och berättar om parets smultronställe med utsikt över vattnet vid Höga kusten.

– Jag tittar mig aldrig mätt på det. Då kan vi grilla tillsammans, äta något gott, ta ett glas vin och så sitter vi och pratar och bara njuter av det tills solen går ner, säger han.

Frågan om de är väldigt kära i varandra hinner knappt ställas innan han försäkrar att de är det och lika snabbt svarar han på hur de gör för att hålla gnistan vid liv.

– Jag tror det är viktigt att man pratar mycket med varandra och att man ofta berör varandra rent fysiskt. Att kramas, att bara lägga en hand på en axel, på ryggen eller på kinden och så berätta… Tala om att ”jag älskar dig”. Att aldrig släppa det.

Hur ofta säger du det?

– Ofta. Det är nog flera gånger om dagen.