Våldtäktsrekord i Eslöv tystades ner

Fler våldtäkter än på tio år, 22 stycken, polisanmäldes förra året i Eslöv. I två av fallen var gärningspersonen inte känd av offret – vid ett av tillfällena ska våldtäkten ha ägt rum utomhus, vid det andra inomhus. Polisen har valt att inte lämna ut några uppgifter alls om anmälningarna.

Inte i något fall har information om ärendena givits vid den dagliga medieinformationen i Eslöv, eller av andra instanser inom rättsväsendet.
Kommunpolisen Mats G Odestål, som oftast är den som håller i den dagliga informationen i Eslöv, säger till Skånskan att han inte har kunnat komma åt anmälningarna i polisens datorsystem.
Han har inte heller fått några propåer från sina chefer om att informera om våldtäkterna.
Detta är helt i sin ordning, enligt Robert Loeffel, pressansvarig vid polisens Region Syd.

Robert Loeffel berättar att de flesta polisanmälningar som gäller sexualbrott per automatik sekretessklassas genom åtkomstskydd.
Men även andra grova brott, som mord och dråp, beläggs med sekretess.
– Det är när det är känsliga ärenden och med ett stort hänsynstagande till målsäganden, och för att inte obehöriga ska vara inne och läsa i utredningarna, förklarar Robert Loeffel.
Åtkomstskyddet innebär att bara polispersonal som klassats som behörig av polisens eget så kallade verksamhetsskydd kommer åt uppgifterna om dessa brott i systemet.
De poliser som får läsa om brottet kan vara förundersökningsledaren i ärendet eller i ett närliggande ärende, vissa andra chefer samt de poliser som jobbar med utredningen.
De poliser som har till uppgift att informera media om dagens polisanmälningar räknas inte som behörig personal, och kommer således inte åt uppgifterna.

Men bör inte allmänheten omedelbart få veta när det sker exempelvis en våldtäkt med okänd gärningsman utomhus i Eslöv?
– Vi ska självklart lämna information om det finns ett intresse för allmänheten, som om det finns misstänkta överfallsvåldtäkter utomhus där det kan finnas risk för någon annan att drabbas.
– Men det kan vara svårt att värdera anmälningarna i ett tidigt skede, innan ett antal utredningsåtgärder gjorts. Då kan det göra mer skada att lämna ut information. Sådan information kan skapa mer oro, säger Robert Loeffel.
– Det är alltid förundersökningsledaren i de olika ärendena som avgör vilken information som ska lämnas ut, med hänsyn till förundersökningssekretessen, tillägger han.

Det är inte bara media – och därmed allmänheten – som inte får veta. Inte heller alla poliser i tjänst får kännedom om åtkomsskyddade ärenden i deras områden.
Enligt Robert Loeffel informeras däremot poliserna alltid om de måste ha kännedom om något åtkomstskyddat brott – om en våldtäkt skett utomhus eller om det finns andra speciella omständigheter.
– Då finns det anteckningar om det och det nämns vid överlämningarna. De får också kriminalunderrättelseinformation – om det hänt vissa brott med vissa modus och signalement och brottstendenser. Där kan alla poliser gå in och läsa även om det är sekretess.

Men massmedierna och allmänheten får fortfarande inte alltid kännedom om det skett exempelvis en våldtäkt utomhus?
– Nej, så är det. Inte alltid. Det görs alltid en bedömning om information kan lämnas ut med hänsyn till förundersökningssekretessen.

Hans erfarenhet är också, säger han, att i de allra flesta fall vad gäller våldtäkter finns det någon slags koppling mellan offer och gärningsman sedan tidigare.

Men om exempelvis Hagamannen gått lös i Eslöv – hade Eslövsborna fått veta det då?
– Självklart. Jag jobbar själv i Växjö och vi har haft ett antal överfallsvåldtäkter. De går ut direkt. De blir högsta prioritet. Ibland måste vi lämna information väldigt tidigt. Det är när vi letar efter vittnen, för det är färskvara.
Våldtäkterna utreds och hanteras av polisens grupp för våld i nära relationer i Kristianstad. Skånskan har sökt gruppchefen där, Kenneth Larsson, för kommentarer. Kenneth Larsson svarar varken i telefon eller per mejl.



Brevia Mail AB - Skydda din identitet, hyr en postbox!